| Inte ens framtiden är vad den var |
| Sa Evert Fagerman |
| Inte är brännvinets färg lika klar |
| Som envar konstatera kan |
| Ty skåda hur gubbarna får tuppjuck |
| Efter bara en fem sex dar |
| Sen tar det en månad minst innan muck |
| Allt medan tarmen drar |
| Jo så är det, sa Evert Fagerman |
| Att nog slår vi en sista stund |
| Men se gubbarna super så gott som dom kan |
| Här uti gamla Hagalund |
| Och sen kommer dom hit ifrån morgon till kväll |
| Och doftar av usel sprit |
| Och en får ett piller och en får en smäll |
| Men nog får de komma hit |
| Ja, framtiden är både lång och skum |
| Fast det inte bekymrar mig |
| Men nog är väl en och annan förbannat dum |
| Som planerar kärnvapenkrig |
| När de inte ens löst detta jätteproblem |
| Att framställa folkvänlig krök |
| Som kan handlas var dag på vartenda system |
| Utan något sjukhusbesök |
| Nä du gosse, sa Evert Fagerman |
| Kom ej hit med nån gammal vals |
| För då ska du få dig en snyting minnsan |
| Så du inte kan snacka alls |
| Men annars får du supa så ögon blör |
| Du är ändå en välkommen kund |
| Men inte är framtiden alls som den bör |
| Här uti gamla Hagalund |