| Jag är en gammal trubadur |
| Som duger just till ingenting |
| Jag drager land och rike kring |
| En underlig figur |
| Jag sjunger mina visor små |
| För vem som gitter höra på |
| Min enkla livsfilosofi |
| Har denna melodi |
| Du kan ingenting ta med dig dit du går |
| Nej du kan ingenting ta med dig dit du går |
| Du behöver inga penningar |
| När du vid porten står |
| Och du kan ingenting ta med dig dit du går |
| Du kanske är en rikeman som samlar i en penningpung |
| Fast den för ut är stinn och tung |
| Du gnider och går an |
| En kassakista är din gud |
| Men så en afton får du bud |
| Och alla dina slantar små |
| Vad hjälper dom dig då |
| Du kan ingenting ta med dig dit du går |
| Nej du kan ingenting ta med dig dit du går |
| Du förvärvar dig för penningar |
| Ett enda litet år |
| Och du kan ingenting ta med dig dit du går |
| Jag är en gammal trubadur |
| Som drager land och rike kring |
| Och jag besitter ingenting |
| Av visdom och kultur |
| Men en sak har mig livet lärt |
| Att guldet det är föga värt |
| Så du som tror till guld och makt |
| Ska minnas vad jag sagt |